Lagen och myndigheterna




Omfattande lagstiftning — nitiska myndigheter

Att bedriva verksamhet inom personlig assistans är kringgärdat av en mängd lagar och bestämmelser. Ansvaret att övervaka efterlevnaden av lagstiftningens intentioner har lagts på ett flertal olika myndigheter och andra samhällsinstitutioner. 


Lagar och förordningar


Socialtjänstlagen (SoL)

Socialtjänstlagen omfattar bland annat människors sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. En särskild del (5 kap 7 och 8 §§) handlar om människor med funktionshinder, där det bland annat stadgas funktionshindrades rätt att leva som andra och att ha en meningsfull sysselsättning. Här stadgas också kommunens skyldighet att i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över denna lag.Lagtext

 

Hälso- och sjukvårdslag (HSL)

I hälso- och sjukvårdslagen finns generella regler för landstingens och kommunernas ansvar för medborgarnas behov av hälso- och sjukvård. Ett antal paragrafer handlar om funktionshindrades rättigheter, bland annat om rätten till hjälpmedel och möjligheter att själv välja dessa. Lagtext

 

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1994. Förutom personlig assistans omfattar LSS nio andra insatser om bl.a. ledsagarservice, korttidsvistelse och daglig verksamhet.
För att ha rätt till personlig assistans enligt LSS måste man tillhöra minst en av tre olika personkretsar:

  • personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  • personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  • personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
Att omfattas av LSS medför inte någon inskräkning av individens rättigheter enligt annan lagstiftning, såsom socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen m.fl. Verksamheten enligt LSS skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, med målsättningen att den enskilde ges möjlighet att leva som andra. Verksamheten skall bedrivas med god kvalitet, grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt med tillräckligt med personal för att tillförsäkra en god omvårdnad.
Rätten till daglig verksamhet gäller endast personer med utvecklingsstörning, personer med autism och personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Övriga rättigheter gäller för alla som omfattas av LSS. Den enskilde skall tillförsäkras goda levnadssvillkor genom samordnade och varaktiga insatser som skall vara anpasseda till mottagarens individuella behov. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn över all verksamhet som bedrivs enligt denna lag. Lagtext

 

Förordning om assistansersättning

Förordningen reglerar ersättning från allmänna medel för kostnader för personlig assistans (assistansersättning) inom ramen för LSS. Ärenden som berör assistansersättning handläggs av Försäkringskassan. OBS:1 § I denna förordning ges föreskrifter om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken. De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i den balken. Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.Lagtext

 

Lagen om bostadsanpassning

Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder, ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och återställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag. Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. Lagtext

 

Lag om färdtjänst

Varje kommun ansvarar för att hålla färdtjänst av god kvalitet, till behövande kommuninvånare. En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Lagtext

 

Lag om riksfärdtjänst

Reglerar kommunens skyldigheter att lämna bidrag för resor till andra orter än boendekommunen för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Lagtext

 

Plan- och bygglagen PBL

Plan- och bygglagen ställer krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet ska undanröjas. Det gäller i byggnader som har allmänna lokaler och på allmänna platser. Kraven gäller såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting och privata mark- och lokalägare. Boverket har tagit fram föreskrifter om vad det innebär. Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden (tillsynsmyndigheterna). Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.Lagtext

 

Lag om offentlig upphandling

Lagen gäller vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. I lagen står att tekniska specifikationer bör göras med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på samtliga användares behov. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt denna lag. Lag (2010:571).Lagtext

 

Arbetsmiljölagen

Lagen betonar bland annat att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar över tillämpning enligt denna lag. Lagtext

 

Skollagen

Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet. För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan. Kommunerna är huvudmän för särskolan.

Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola eller fritidshem. För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar om anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För elever i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionsnedsättning. Tillsyn över denna lag fördelas mellan Statens skolinspektion (skolväsendet), kommunen (förskola, fritidshem etc), IVO (elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten.) Lagtext

 

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

  • Direkt diskriminering: Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med funktionsnedsättningen
  • Indirekt diskriminering: Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med viss funktionsnedsättning
  • Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
  • Instruktioner om att diskriminera: Order eller instruktioner om att diskriminera någon
  • Diskrimineringsombudsmannen (DO) har ansvar för tillsynen över denna lag. Lagtext

     

Kommunallagen

Kommunallagen slår fast att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lagen ställer även krav på att förtroendevalda med funktionsnedsättning ska kunna delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lagtext

 

Vallagen

En kommun måste använda en vallokal som är tillgänglig för väljare med funktionsnedsättning. Undantag får endast ske om kommunen inte kan använda en lokal som är tillgänglig. Om kommunen planerar att använda en otillgänglig lokal måste det ske i samråd med Länsstyrelsen innan beslut tas. Lagtext

 

Arbetstidslagen (ATL)

Arbetstidslagen reglerar bland annat vad som skall betraktas som ordinarie arbetstid, jourtid, övertid, väntetid, mertid m.m. En relativt stor del handlar om arbetstidens förläggning och reglerar såväl enskilda arbetspass som dygns- och veckovila. Fär tillsynen över denna lag svarar Arbetsmiljöverket. Lagtext



Myndigheter

 

Försäkringskassan

Försäkringskasssan är en svensk statlig myndighet som ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen. Totalt administrerar myndigheten närmare femtio olika förmånsslag inom socialförsäkringen. Försäkringskassan har uppdraget att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. Socialförsäkringen omfattade år 2009 cirka 481 miljarder kronor, eller motsvarande 15 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Försäkringskassan är med sina omkring 13 400 anställda en av Sveriges största statliga myndigheter. Myndigheten tillkom 1 januari 2005 genom en sammanslagning av Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna. Samtidigt upphörde Försäkringskasseförbundet. (Källa: Wikipedia)

Den svenska socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. (Källa: Försäkringskassan)

 

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en myndighet som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer.(Källa: Arbetsmiljöverket)

 

Kommun och landsting

Samhället har ett omfattande ansvar att ge insatser till människor med funktionsnedsättning genom föreskrifter i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Kommunen har ett grundläggande ansvar för alla som vistas i kommunen och också skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet.
För människor med stora funktionsnedsättningar finns dessutom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Genom LSS ges möjlighet till olika former av stöd och service såsom boende, daglig verksamhet, korttidsvistelse, personlig assistent, ledsagare, kontaktperson. Dessa LSS-insatser ansvar kommunen för.
Landstinget har ett särskilt ansvar för expertinsatser till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen stadgas att landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget habilitering och rehabilitering. I lagen sägs också att habiliteringen ska planeras i samverkan med den enskilde. Det görs genom att personer med funktionsnedsättning erbjuds en individuell habiliteringsplan, där man kommer överens om mål, åtgärder och när uppföljning ska ske. Landstingen ansvarar för barn- och vuxenhabiliteringarna som ger habiliteringsinsatser till personer med bestående funktionsnedsättningar och deras anhöriga. På habiliteringen finns expertteam där olika yrkespersoner samarbetar för att kunna ge personer med funktionsnedsättningar ett allsidigt stöd. I teamen finns personal med medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk kompetens. Människor med psykiska funktionsnedsättningar kan få sin habilitering/rehabilitering genom barn– eller vuxenpsykiatrin. Som ett komplement till den habilitering och rehabilitering som ges av landstinget har personer med omfattande funktionshinder möjlighet att ansöka om Rådgivning och annat personligt stöd ”Råd och stöd” enligt LSS. (Källa: Infoteket om funktionshinder)

 

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

IVO IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut.
IVO:s främsta uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Den lagstiftning som styr verksamheten är i huvudsak patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. (Källa: IVO)

 

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

DO är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.
Målet för DO:s arbete är ett samhälle där människors lika rättigheter och möjligheter respekteras – oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: DO)

 

Överförmyndarnämnden

I varje svensk kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning och efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser. Detta för att inte rättsförluster skall uppstå för dem som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. gemensam nämnd och förvaltning. (Källa: Wikipedia)