Vanliga frågor
om personlig assistans


Rätten till personlig assistans regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I den anges tre s.k. personkretsar som kan vara berättigade till personlig assistans:

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd;
  2. Personer med betydande eller bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom;
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
  • Man får inte vara äldre än 65 år vid ansökningstillfället.

Det antal timmar du kan ha rätt till avgörs individuellt efter en prövning av ditt behov. Om du har ett grundläggande behov som understiger 20 timmar per vecka är det din hemkommun som prövar och beslutar om din assistans. Om dina grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka är det istället Försäkringskassan som prövar dina behov och beslutar om din personliga assistans.

Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

En personlig assistent hjälper alltså dig som har en omfattande funktionsnedsättning med att göra de saker som du skulle kunnat göra utan din funktionsnedsättning; från vardagliga saker till nöjen.

Det är kommunen eller Försäkringskassan som beslutar om rätten till personlig assistans. Vid grundläggande behov färre än 20 timmars assistans per vecka, är det kommunen som avgör och när behovet överstiger 20 timmar per vecka är det Försäkringskassan som fattar beslutet. En prövning görs för att se om du omfattas av lagen. Denna prövning kräver vissa intyg från ex läkare, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.
Till de grundläggande behoven räknas:
  • personlig hygien (exempelvis tvätta sig, duscha, borsta tänderna, raka eller sminka sig, klipp naglarna, hårvård).
  • måltider (om man behöver hjälp med att få maten och drycken förd till munnen eller behöver hjälp med sondmatning)
  • klä av sig och klä på sig
  • kommunikation med andra
  • annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade och den specifika funktionsnedsättningen.
Har man fått rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov ska man även beviljas personlig assistans för övriga behov i det dagliga livet, som till exempel att förflytta sig, handla, sysselsätta sig, sköta hemmet och att träna.
Vanligtvis tar det ca 3-4 månader från det att Försäkringskassan/kommunen får in ansökan till dess att beslut har fattats. Just assistansärenden innebär ofta en omfattande och tidskrävande utredning. I vissa fall kan det gå snabbare och i andra ta längre tid, beroende på hur genomgripande utredningen som behöver göras är och om det behövs kompletteringar i form av tex. medicinska intyg.
Ja – om man inte är nöjd med ett beslut kan man överklaga det. Ett överklagande sker i flera steg:
Det första steget är att begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. I nästa steg kan man överklaga beslut om insatser till Förvaltningsrätten, som är en domstol.
Om Förvaltningsrätten kommer fram till att man har rätt till stöd kan den skicka tillbaka ärendet till Försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om man har rätt till ett visst stöd eller ej, inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till Förvaltningsrätten om man anser att insatserna inte är tillräckliga.
Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten. Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instans man kan överklaga till.
I Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna endast tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.
Nej – LSS är en s.k. rättighetslag, vilket för med sig att den som ansöker inte behöver betala för detta.
Vi hjälper gärna till med såväl nya ansökningar som med byte av anordnare – även detta helt kostnadsfritt!
Beslutet om assistansersättningen gäller tills vidare, så om ingenting ändras behöver man inte göra någon ny ansökan. Vartannat år gör Försäkningskassan en s.k. tvåårsomprövning för att se om någonting förändrats under tiden.
Ja, det är inget som hindrar en anhörig att arbeta som assistent.
Våra urvalskretier vid rekrytering av assistenter är omfattande, och inkluderar intervjuer med såväl oss som med kunden. Innan en assistent tillåts börja jobba "på riktigt" hos kunden, måste hon/han också gå ett antal timmar bredvid ordinarie assistent för att få kännedom om vilka specifika rutiner som gäller.
Skulle det visa sig efter en tid att kunden och assistenten trots allt inte "klickar", så är det alltid kunden som avgör beslutet.